Smaksatt kaffe kan vara väldigt kul att experimentera med, både för vana kaffedrickare som söker efter något annorlunda, men också för den som vill börja dricka kaffe men finner att smaken av «rent» kaffe är lite överväldigande.

Det finns olika typer av smaksatt kaffe. Först och främst finns det kaffe man kan köpa i sorterade butiker som är smaksatta från början. Smakaromerna finns liksom i kaffemixen. Vanliga smaker är choklad, vanilj, hasselnöt och kola. Vissa vanliga kaffemärken har också börjat med smaksatta utstickare, allt för att locka fler och nya kunder. Ofta kan man uppfatta de smaksatta kaffesorterna som lite mildare och snällare mot smaklökarna är rent kaffe.

Kahls är ett ganska känt kaffemärke som säljs i välsorterade kaffebutiker. Kahls har smaksatta kaffesorter i sitt sortiment, vad sägs om t ex kardemumma, apelsin, smörkola eller Irish cream? Det finns också mer klassiska smaker som choklad och vanilj. I välsorterade kaffebutiker kan man köpa Kahls smaksatta kaffe på lösvikt.

När man köper smaksatt kaffe så är det viktigt att se till så att smakämnena i kaffet är naturliga och inte kemiska då de naturliga smakämnena ger betydligt godare smak. Kaffebönorna brukar sprutas med respektive smakämne direkt efter rostningen eftersom bönorna då absorberar som bäst.

Ett annat sätt att få smaksatt kaffe är att själv lägga till smakämnet. Gert Strand AB har med sitt varumärke Aromhuset tagit fram fyra sockerfria aromer för kaffe. Smakerna är choklad, hasselnöt, vanilj och Amaretto. Man behöver inte alls mycket av aromen för att kaffet ska få rik smak av den utvalda sorten.

Det vanligaste sättet att smaksätta sitt kaffe är nog ändå med syrups. Coffee syrups har förstås massor av socker i sig och ändrar därmed ännu mer karaktär på kaffet. Vill man undvika socker så är syrups inte vägen att gå, men bryr man sig inte om en extra sockerkälla så kan de vara vansinnigt goda. En kaffedrink med syrup och mjölk (eller ännu hellre grädde!) liknar mer än riktig sötsak än en kopp kaffe. Kanske inte är något man vill unna sig på daglig basis, men någon gång i veckan kan det vara mysigt. Syrups finns alltid att tillgå på caféer, men det går också att köpa hem sin favorit från specialiserade kaffe shops.

Man kan såklart själv smaksätta sitt kaffe också. Kardemumma är gott, likaså kanel eller kakao. Man kan smaksätta sitt kaffe med sprit också, Irish Coffee är ett välkänt exempel där man blandar kaffe med grädde, farinsocker och whisky. Baileys, Amaretto eller annan valfri likör funkar också suveränt i kaffet. Alkoholsmaken försvinner till viss del av kaffets höga temperatur och kvar blir bara en massa mumsiga aromer.

I övrigt gäller samma sak för smaksatt kaffe som för vilket annat kaffe som helst. Bönorna måste vara färska, helst nyrostade och definitivt nymalda, de ska ha fint ursprung och helst tillhöra arten arabica (bara i vissa espressoblandningar är det fördelaktigt att ha i lite robusta). Tillredningen ska ske med precision och dosering, temperatur samt bryggtid är viktiga detaljer. Brygger man smaksatt kaffe och får alla ovanstående komponenter att klaffa så har man snart en riktigt mumsig kopp kaffe i sin hand.

En mokabryggare är en vanlig kaffebryggare i framför allt Italien. Har man ingen espressomaskin så har man i alla fall en mokabryggare. På den italienska landsbygden är mokabryggaren den vanligaste kaffetillredaren av alla och har hängt med i många år.

Italien är ju espressons hemland. Detta mörka, starka kaffe som hela världen idag älskar. Mokakaffe bygger egentligen på samma princip som espressokaffe – båda sorterna tillreds med hjälp av tryck. Skillnaden är att en espressomaskin är betydligt mer avancerad än en mokabryggare och mokakaffe kan aldrig bli så gott som espresso kaffe. Smak är dock individuellt och denna åsikt är en åsikt bland kaffekännare. Det finns många människor ute i verkligheten som föredrar moka framför espresso.

Hur funkar då en mokabryggare? Mokabryggaren har tre huvudsakliga delar. Botten består av en behållare som man fyller upp med den mängd vatten man vill att ens kaffe ska bestå av, plus lite extra. På denna behållare hänger man sedan filtret. Filtret är av samma material som resten av bryggaren. Ovandelen utgörs av en liten kanna som skruvas fast i bottendelen. Filtret sitter fastklämt mellan vattenbehållaren och den lilla kannan.

De flesta mokabryggare är gjorda i aluminium. Handtaget på kannan och ploppen högst uppe är i plast eller i vissa fall trä. Idag görs det mokabryggare även i andra material och det klassiskt tidlösa utseendet är inte längre det enda. En väldigt bra detalj med mokabryggaren är att den är liten och knappt tar upp någon plats alls, den är dessutom snygg så många har den framme även om den är lätt att förvara i ett skåp.

Kaffet som används i en mokabryggare ska helst vara av espressosort, dvs ganska mörkt och gärna med en liten andel robustabönor (resten ska vara arabicabönor). Kaffet ska helst malas i anslutning till själva bryggprocessen, malet kaffe härsknar fort och förlorar smakegenskaper redan efter några timmar. Det är en viktig detalj som få förstår värdet av. En bra kaffekvarn är alltså en mycket värdefull investering.

När man tillreder mokakaffe så är det viktigt att man inte pressar kaffet i filterbehållaren som man gör när man tampar espresso i ett espressomaskinsfilter. Vattennivån i vattenbehållaren får inte överstiga den lilla ventilen för då kan övertryck uppstå och mokabryggaren explodera.

När vattnet är i vattenbehållaren och kaffet i filtret och alla delar fastsatta på rätt vis så ställer man mokabryggaren på en värmekälla, antingen en låga eller en vanlig spisplatta. Locket på den lilla kannan ska vara öppet, annars skapar kondensdropparna skador på kaffet och dess crema. Vattnet värms upp och blir till vattenånga inne i vattenbehållaren. Ångan skapar tryck och tränger sig upp i filtret och genom de malda kaffebönorna däri. Sedan väller det färdiga kaffet upp i den lilla kannan och då ska man ta bort mokabryggaren från värmekällan direkt. Det finns fortfarande tillräckligt med vattenånga och tryck i behållaren för att brygga färdigt resten av kaffet, men man undviker att bränna det.

En mokabryggare är lätt att använda och gör gott kaffe som är nära besläktat med espresso.

Kravmärkt kaffe blir allt vanligare. I takt med att vi ökar vår medvetenhet gällande miljö och mänskliga rättigheter så ökar också kraven på de produkter vi köper. Just KRAV är en sedan länge välkänd märkning av svensksålda varor.

KRAV står för miljötänk och värdesättning av god arbetsmiljö för arbetare. För att en produkt ska kunna KRAV-märkas så måste den uppfylla ganska strikta kriterier gällande ekologisk odling, god djuromsorg, minimal klimatpåverkan, samt socialt ansvar. Man får inte heller använda sig av kemiska bekämpningsmedel när man odlar KRAV-märkta produkter och inte heller konstgödsel eller genmodifierade organismer. En annan viktig aspekt är att KRAV varor är fria från onödiga tillsatser och fokuserar på att erbjuda folket hälsosam mat utan smakförstärkare och smakämnen.

Kravmärkt kaffe är således kaffe utan konstiga tillsatser, som har fått växa utan kemiska bekämpningsmedel i en miljö där både närmiljön samt arbetarna respekteras. Det är kaffe som är hälsosamt för alla inblandade.

Allt fler låter KRAV-märka sitt kaffe. Folk köper hellre kaffe som de vet kommer från goda förhållanden och det sätter press på marknaden att fortsätta utvecklas i en hållbar riktning.

Idag finns det en lång rad olika märkningar utöver gamla välkända KRAV. Rainforest Alliance är ett exempel. Man tar fram metoder för att göra det lönsamt för företag att bidra till en bibehållen regnskogsmiljö runt om i världen. Det är så lätt att bara tänka på här och nu, att utvinna vad man kan från våra rika omgivningar, men om vi inte tar vara på det som finns och samtidigt bäddar för en lika frodig framtid så kommer planeten inte att hålla särskilt länge. Det är viktigt att man hjälper bönder, skogsägare och turistföretag i regnskogsmiljö att skapa större inkomster som ett led i deras miljötänk. På så sätt vinner både den lilla människan såväl som hela ekosystemet. Då kaffe är en så pass stor vara som odlas i regnskogsmiljö så finns det en hel del kaffe som märks med Rainforest Alliance.

En annan märkning på bland annat kaffeprodukter som blir allt vanligare är Rättvisemärkt. Rättvisemärkningen garanterar att arbetare i u-länder får skälig ersättning för sitt jobb. De får också vettiga arbetsförhållanden och fördelar såsom läkarvård och skolgång.

En liknande märkning som Rättvisemärkt är Utz Certified. Detta är en oberoende organisation som pushar för att kaffeodlare ska ta större ansvar för sina arbetare, för miljö och för hållbar utveckling på sina plantager. Det innebär bland annat utbildning och sjukvård för odlingarnas arbetare och deras familjer, samt att kaffet ska kunna spåras från färdigt paket till exakt odlingsplats.

Det finns en lång rad fler kaffemärkningar och det positiva som syns idag är att folk verkligen bryr sig. Även om ett KRAV-märkt kaffe kanske är dyrare än ett omärkt så säljer det bra. Folk vill ta sitt ansvar för miljö, humanitära rättigheter och för framtiden. Kravmärkt kaffe gör att man kan njuta av sitt älskade kaffe utan att få dåligt samvete.

Kaffet spelar en stor roll i våra liv. Olja är världens största handelsvara, därefter kommer kaffet. När man låter det sjunka in så låter det ganska otroligt, inte sant? Kaffet fyller en lång rad funktioner i våra liv och dessa funktioner kan variera lite i olika kulturer och sammanhang.

Svenskar är flitiga kaffedrickare, vi dricker näst mest kaffe i hela världen, bara finländarna slår oss med 0,3 kopp per dag. Vi dricker i genomsnitt 3,2 koppar kaffe per dag och grannarna i öst dricker 3,5 koppar. Hur kommer det sig att just vi, så nära grannländer, har blivit de största kaffedrickarna i världen? Vad är det med kaffet som vi älskar så ohämmat?

Vintrarna är långa och hårda i både Sverige och Finland. Mörkret ligger tätt under större delen av dygnet och för att fungera normalt har de flesta av oss gjort oss beroende av koffeinet i kaffet. Koffeinet piggar upp och håller oss igång. Frågan är hur samhället skulle se ut här uppe i norr om det inte vore för kaffet. En annan aspekt, som går lite hand i hand med föregående teori är att kaffet hjälper att hålla oss varma. Det uppstår hög mysfaktor att hålla en varm kopp kaffe i en frusen hand.

Det är dock inte bara i kalla länder man uppskattar hett kaffe, även i heta länder i Asien, Afrika och södra Europa, t ex, dricks det mycket kaffe. Mycket av kaffet som dricks i länderna kring Medelhavet under de väldigt varma sommarmånaderna är olika typer av iskaffe. I Grekland är man väldigt förtjust i Frappé som är Nescafé med is och i Italien är Freddo vanligt när man behöver svalka sig – en espresso serverade med is i ett högt glas. Freddo kan också blandas med skummad mjölk och heter då Freddo Cappuccino. Freddo betyder rätt och slätt «kallt» på italienska.

Kaffet fyller en viktig funktion på jobbet, man behöver små sippar kaffe regelbundet för att hålla sin energinivå jämn under dagen. Dessutom är kafferaster viktiga målsnören för många av oss, ett sätt att dela in arbetsdagen.

Till kaffet är det gott att äta något sött, den traditionen har i alla fall vi. I sydligare länder är detta inte lika vanligt och kaféer som vi känner dem är sällsynta. Kaféer i Sverige har ofta en lång rad olika sötsaker på sin meny, och mängder av olika kaffesorter och andra drycker att välja bland. I södra Europa, t ex Grekland är kaféerna betydligt mer fokuserade på just bara drycker. Man säger inte att man ska gå och fika, utan gå och ta en kaffe. Är man sugen på en sötsak så får man gå till sötsaksstället istället.

Det finns ju många olika typer av kaffe, allt från olika kaffebönor, kaffeblandningar, smaksatt kaffe till olika tillredningssätt. Det vanligaste kaffet i Sverige är fortfarande bryggkaffet, men espresso kaffe vinner allt mer mark. Går man ut för att ta en fika så är det nog fler idag som beställer en espressobaserad kaffedrink framför en enkel kopp bryggkaffe. Espresso kaffe känns liksom lite festligare. Till kaffet man dricker på kafé slinker det såklart gärna också med en liten bakelse eller annan godsak.

Det finns ganska många kafferosteri i Sverige, från Malmö i söder till Östersund i norr. Kaffet brukar komma till rosterierna från utlandet, de flesta kaffeodlingar finns idag i Central- och Sydamerika, men det finns även odlingar i både Afrika och Asien.

Kaffeplantor vill ha varmt och fuktigt klimat och de känsliga arabicaplantorna – som ger det godaste kaffet – kräver att klimatförhållandena är jämna och fördelaktiga. Helst ska odlingen dessutom vara högt belägen. Det finaste kaffet produceras i tropiska bergsområden i länder som Colombia, Brasilien och Jamaica. Colombia står för över 10 % av världens kommersiella kaffeproduktion och odlingarna i landet håller generellt hög kvalité.

Det dyraste kaffet i världen odlas på Jamaica. Ett kilo Jamaica Blue Mountain kaffe går loss på över tusen kronor och kaffekännare ställer sig ibland tveksamma till huruvida ett kaffe kan smaka så bra att det kan vara värt så mycket pengar. Dock finns efterfrågan så svaret bör vara att det kan det.

När bönorna är skördade och torkade på odlingsplatsen så skeppas de ut till sina destinationer runt om i världen. De anländer på slutdestinationernas kafferosteri där de rostas efter vilken sorts kaffe det ska säljas som. Vissa bönor rostas mörka medan andra bara rostas litegrann. Sedan paketeras kaffebönorna, antingen färdigmalda eller som hels bönor att malas i butik eller hemma.

Intresset för kaffeproduktion har ökat drastiskt de senaste åren. Folk dricker mer kaffe än någonsin och allt fler får högre krav på den svarta drycken som är ett så viktigt inslag i vår vardag. Med intresset kommer kunskap och idag finns det en hel del som till och med vill rosta sina egna kaffebönor. Det är inte särskilt svårt att rosta kaffebönor och det är inte många saker som kan gå fel. Med lite experimenterande kan man till och med få fram godare kaffe än det man är van vid att köpa från närbutiken. Handlar det om riktigt lyxiga kaffebönor så kanske man bör lämna uppgiften till ett proffs, men i annat fall har man inget att förlora på att experimentera litegrann.

När kaffebönorna är rostade ska de malas och drickas så fort som möjligt för att konsumeras medan de är färska. Man ska helst vänta med malningen till strax innan konsumtion då det malda kaffet i kontakt med luft härsknar väldigt fort. Bara en vecka efter malningstillfället har många av kaffets viktigaste egenskaper gått förlorade.

Vill man själv ansvara för de viktiga leden i kaffeproduktionen som rostning och malning så är det viktigt att man har tillgång till bra produkter. För rostningen räcker det med en ugn, men vid malningen av kaffebönorna bör man ha en riktigt bra kaffekvarn. En bra kaffekvarn har skivor som maler kaffebönorna till önskad malningsgrad och kostar som den smakar.

Är man inte hängiven kaffefanatiker så låter man proffsen rosta och mala sitt kaffe, kanske vet man inte ens var de mörka bönorna man gillar att dricka kommer ifrån. Troligtvis bryr man sig inte heller så länge kaffet smakar och kickar som det ska. Känner man på det viset så gör man rätt i att överlåta rostningen av kaffebönorna till ett erkänt kafferosteri.